Samtidshermeneutik. Sociologiska optioner, predikament, realiteter

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskriftPeer review

Sammanfattning

Artikeln diskuterar moderniteten, samtiden, sociologin och förhållandet dem emellan samt hur samtiden betingar vetandet om denna samtid, och hur vetandet om samtiden gestaltas. Den epistemologiska konstellation som framkallas förstår jag som sociologisk samtidshermeneutik, eller samtidshermeneutisk sociologi. Dess grundantagande är: ju mer en kultur karakteriseras av kontingens (komplexitet, transition, abundans), desto mer analys blir nödvändig – och möjlig. Det är en grundsats som gällde också för den klassiska moderna sociologin. Allt sedan den var klassisk, har sociologin formulerat sig på nytt – som den alltså korresponderar med modernitetens förvandlingar. Vår samtid påkallar och möjliggör nya sociologiska variationer. Sociologen verkar med andra ord i rummet mellan nödvändigheten och friheten. Artikeln behandlar ett antal element (ansatser, frågor, predikament, optioner, nödvändigheter) som är adekvata i en förståelse av samtiden, vare sig det handlar om begränsade utsnitt av denna (segment, sekvenser) eller om svepande, generella undersökningar, om teoretiska studier eller empiriska. Tillsammans tjänar de som utgångspunkt för kombinationer och variationer i syfte att göra samtiden intelligibel (vad den skulle kunna vara, hur den blivit sådan den är, vad den skulle kunna bli), att visa på betydelser och funktioner (men inte nödvändigtvis bevisa dem), att visa på giltighet (men inte slutgiltighet, begreppslig eller annan). Framställningen kombinerar teoretiska, metodologiska och kunskapsteoretiska spörsmål. Undersökningens anspråk är explorativt, tentativt – teser skall förstås också som frågor. Specifikt kretasr diskussionen kring följande frågor: kontingens och emergens; antropologi; discipliner och kulturer; hermeneutik och typologisering; heuristik och serendipitet; perspektivitet och oblivionism; teori och teoretisk design; den konjunktiva sociologin.
Originalspråksvenska
Sidor (från-till)49-80
TidskriftSosiologisk årbok
Volym2011
Utgåva1-2
StatusPublished - 2011

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
  • Ferdinand Tönnies: Ursociologi

    Isenberg, B., 2022 jan. 17, Sociologins klassiker: Upptäckter och återupptäckter. Eklund, L. & Isenberg, B. (red.). Lund: Studentlitteratur AB, s. 101–117

    Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport/Conference proceedingKapitel samlingsverkPeer review

  • Über sociale Differenzierung. Sociologische und psychologische Untersuchungen (1890)

    Bidragets översatta titel : Om social differentiering. Sociologiska och psykologiska undersökningar (1890): Über sociale Differenzierung ist Georg Simmels erstes hauptsächlich der Soziologie gewidmetes Werk. Das Buch stellt Simmels Grundlegung der neuen Wissenschaft dar, ihrer Themen, Möglichkeiten, Grenzen, allgemeinen Begriffe und Annahmen. Soziale Differenzierung, Wechselwirkung, Individualisierung, Gruppe, Vergesellschaftung und Bewegung sind entscheidende, variable Begriffe dieses zwischen Grundlegung und Spekulation, Präzision und Abstraktion, Detail und Gesamtheit, Differenzierung und Synthese schwankende Textes, der sowohl Miniatur als auch Präliminarium von Simmels gesamtem Œuvre ist. Das Werk führt auch Themen ein, die wiederkehren, variiert und kombiniert werden sollten: Objektivierung und objektive Kultur, Geld, Konkurrenz, Arbeitsteilung, Großstadt, Mode, der Dritte, die Massen und der Einzelne. Als frühe Veröffentlichung bildet es Simmels soziologisches und philosophisches Temperament ab: Simmel als virtuoser, pointierter Symptomatologe der modernen Kultur.Isenberg, B., 2021 okt. 20, Simmel-Handbuch.: Leben – Werk – Wirkung. Bohr, J., Hartung, G., Koenig, H. & Steinbach, T-F. (red.). Berlin: Verlag J.B. Metzler, s. 157–166

    Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport/Conference proceedingKapitel samlingsverk

Citera det här