Scoliosis in cerebral palsy

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

1 Citering (SciVal)
104 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till motorisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar och årligen föds ca 200 barn med CP i Sverige. Symtomen vid CP varierar, men karaktäriseras av bland annat nedsatt rörelseförmåga och nedsatt förmåga att stabilisera kroppen. Nästan åtta av tio vuxna med CP besväras av korta och spända muskler, snedställda leder och smärta som påverkar deras funktion och livskvalitet. Utan strukturerad uppföljning och förebyggande tidiga insatser, utvecklar vart fjärde barn med CP skolios som kan ha stor inverkan på deras livskvalitet. Orsaken till skolios är inte helt klarlagd och det är därför av stor vikt att identifiera riskfaktorer för att kunna förutsäga vilka barn med CP som löper risk att utveckla en behandlingskrävande skolios. Vissa studier tyder på att korsettbehandling till viss del kan bromsa upp skoliosens försämringshastighet och underlätta funktion, men kunskapsläget är oklart. Personer med CP rapporterar ibland lägre livskvalitet. För att kunna utvärdera hälsorelaterad livskvalitet hos de barn som har svårast form av CP, har ett frågeformulär (CPCHILD) utvecklats av barnortopeder i Kanada.

The Gross Motor Classificiation System (GMFCS) är ett standardiserat klassifikationssystem som delar in och beskriver motorisk förmåga i fem nivåer hos individer med CP, där individer i nivå I har högst och individer i nivå V har lägst motorisk förmåga. Studie II - IV, använde sig av data från CPUP (Cerebral Pares Uppföljnings Program), ett svenskt uppföljningsprogram för personer med CP som startade 1994 och som sedan 2005 även är ett nationellt kvalitetsregister.

Syftet med avhandlingen var att undersöka skoliosutveckling och korsettbehandling hos personer med CP, att identifiera riskfaktorer för att utveckla skolios samt att utvärdera frågeformuläret CPCHILD för svenska och norska förhållanden.

Studie I - Familjer i Sverige och Norge bjöds in för att delta i utvärderingen av CPCHILD (Caregiver Priorities and Child Health Index of Life with Disabilities) och 123 familjer tackade ja till att delta. Validitet (att enkäten mäter det den avser att mäta) och test-retest reliabilitet, (att enkäten mäter samma sak vid upprepad mätning) utvärderades. CPCHILD uppvisade hög validitet samt förmåga att särskilja mellan GMFCS nivåer och en hög tillförlitlighet avseende test-retest reliabilitet.

Studie II – Undersökning av förekomsten av måttlig och uttalad skolios i förhållande till kön, GMFCS nivå och ålder, hos 1025 individer med CP från södra Sverige. Förekomsten av skolios ökade med ålder och med ökad GMFCS nivå (sämre motorisk förmåga). Flickor hade en något ökad risk för skolios. Skoliosutvecklingen började tidigare hos individer med hög GMFCS nivå och skoliosen fortsatte utvecklas upp till 20-25 års ålder.

Studie III – Undersökning av korsettanvändning hos barn med CP i Sverige (födda 2000-2014), samt analys av mål och måluppfyllelse för korsettbehandling i förhållande till ålder, kön, GMFCS nivå och förekomst av skolios. Nio procent av 2800 barn använde korsett, där användandet ökade med stigande ålder. Bara barn i GMFCS nivå III-V använde korsett och användandet ökade med högre GMFCS-nivåer. Av de som korsettbehandlades hade 59% skolios. De flesta barn rapporterade flera mål, där förbättrad funktion var det vanligaste behandlingsmålet (att förbättra stabilitet, arm-handfunktion och huvudkontroll). En hög andel, 78-87%, ansåg att målen uppfylldes. Endast en tredjedel använde korsett för att förebygga skolios. Detta är den första studie som analyserat korsettanvändning hos en hel population barn med CP.

Studie IV – Syftet var att skapa en risk score för att förutse uttalad skolios före 16-års ålder. Vi fann 4 faktorer som vid 5 års ålder medförde en ökad risk för skolios; GMFCS nivå IV och V, att vara flicka, epilepsi samt nedsatt förmåga att sträcka i knäleden. Risk scoren uppvisar hög förmåga att särskilja mellan individer med hög kontra låg risk för att utveckla uttalad skolios. Detta är den första studien som utvecklat en risk score för uttalad skolios baserad på faktorer hos 5-åriga barn med CP.

SLUTSATSER:
Uppföljningsprogram för skolios vid CP bör baseras på ålder och GMFCS-nivå. Programmet bör påbörjas i ung ålder och fortsätta upp i vuxen ålder.
Den individuella riskscoren för skolios bör kunna bidra till att initiera och genomföra förebyggande interventioner i ett tidigt skede av skoliosutvecklingen.
Barn med CP med nedsatt förmåga att stabilisera kroppen samt barn med måttlig och uttalad skolios, bör ges möjlighet att prova korsettbehandling.
Eftersom det ultimata behandlingsmålet är att förbättra aktivitet och delaktighet, för att därigenom öka livskvalitén - bör barn med CP som har svårigheter att stabilisera kroppen och/eller skolios, ges möjlighet att utforska de funktionella fördelarna med en korsett.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund
Handledare
  • Rodby Bousquet, Elisabet, handledare
  • Hägglund, Gunnar, Biträdande handledare
Sponsorer för avhandling
Tilldelningsdatum2019 nov 1
UtgivningsortLund
Förlag
Tryckta ISBN978-91-7619-830-8
StatusPublished - 2019

Bibliografisk information

Defence details
Date: 2019-11-01
Time: 09:00
Place: Samlingssalen, Ing 29, Västerås sjukhus
External reviewer(s)
Name: Tropp, Hans
Title: Professor
Affiliation: Linköpings universitet

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Medicin och hälsovetenskap
  • Ortopedi

Nyckelord

  • Cerebral pares
  • scoliosis
  • Risk factors
  • Braces
  • CPCHILD
  • RELIABILITY
  • Validity
  • CHILDREN
  • Adults

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Scoliosis in cerebral palsy”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här