Se (inte bara) upp!

Att rapportera resultat ser de flesta i dagens samhälle som en självklar plikt. Många offentligfinansierade verksamheter styrs enligt en marknadslogik som bygger på kontraktsbaserade uppdrag som bland annat innebär en granskning av hur skattemedlen används. Redovisning sker genom mer eller mindre ingående kontroll med syftet att säkra den kvalitet man beställt och att visa att eftersträvade resultat uppnås. Liknande krav på att redovisa prestationer syns i allt högre grad som en angelägenhet även för organisationer inom det civila samhället.
När kvaliteten är bestämd av beställaren kan det också innebära att det finns givna mått att använda för att rapportera till uppdragsgivaren. Men hur är det när den idéburna verksamheten utifrån egna premisser ska demonstrera sin egenart? Vilka värden är det som ska gestaltas? Debattartikeln vill lyfta in fler perspektiv på redovisning än de traditionella.