Sensuous Bodies: Theoretical and Empirical Perspectives on Disordered Eating

Kroppen har relevans för psykologi. Den är basen, alltid i bakgrunden av våra upplevelser, våra sinnestillstånd, och den är därmed alltid med i bakgrunden av psykopatologiska tillstånd.

En bättre förståelse för kroppens betydelse för vår tillvaro och vårt varande är en första utgångspunkt. Ett huvudargument som förs i avhandlingen är att om psykopatologiska tillstånd som berör ens kroppslighet ska bli mer begripliga, så behöver vi en grundläggande kunskap om vad det är att ha och vara en kropp, samt hur basal denna upplevelse är.

Sinnlighet och perception är nyckeln till att förstå kroppen. Men perceptuella och sinnliga upplevelser kan vara svåra att formulera i ord och på ett sätt som är begripligt. Genom att ta hänsyn till denna svårighet, och genom att använda vår fingertoppskänsla när vi beskriver och forskar om kroppen och kroppslighet i psykologi, är det möjligt att utveckla kunskapen om de psykopatologiska tillstånd som berör kroppsligheten och hur vi rör oss i världen. Poängen är att det krävs en genomtänkt hantering av kroppen när vi forskar så att de upplevelsemässiga aspekterna av kroppslighet inte går förlorade eller reduceras.

Ett annat argument som drivs i avhandlingen är att upplevelsen av kroppen innehåller fler aspekter än de som fångas om man enbart studerar kroppsbilden (eng. body image), som undersöker hur nöjd eller missnöjd man är med den egna kroppen. Eftersom empiriska studier på stört ätbeteende (eng. disordered eating) främst undersökt kroppsmissnöje eller utseendefixering, är bilden något oskarp när det gäller upplevelsen av de omfattande kroppsliga förändringar som tonåringar genomlever under och efter puberteten. Finns det andra aspekter av vad det är att vara och leva med kroppen som inte synliggjorts? Och är verkligen uppmätt kroppsmissnöje det mest användbara för att förstå stört ätbeteende i tonåren?

Bidraget till fältet är ett validerat frågeformulär med syfte att mäta upplevelser av kroppslighet anpassat för ungdomar; en ny teori om hur till synes olika aspekter av kroppsliga upplevelser syntetiseras och hur detta är en grundläggande förutsättning för kroppsligheten, och slutligen; en fenomenologisk redogörelse av aspekter av anorexia nervosa som beskriver ett tillstånd kallat hunter mode. I hunter mode står sinnet i kristallklar närvaro och beredskap, det är ett tillstånd av intensiva upplevelser och rus där kroppsligheten väcks till liv.

Studierna utgör en invitation till mer forskning inom psykologi där kroppen ingår. Genom att utgå från kroppen och kroppsligheten i psykologiska studier, kan man finna svar av ett annat slag än vad som vore möjligt om kroppen utelämnas.