Sammanfattning
Popular Abstract
Studien är ett försök att analysera den sociala konstruktionen av "medievåld" i den svenska pressdebatten 1980-1995. Totalt analyserades 1029 artiklar ur sju av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Många artiklar refererar till vetenskapliga "bevis" att våld i medierna föder faktisk aggression. En närmare analys av medieeffektforskningen avslöjar dock att det påstådda sambandet mellan medievåld och reellt våld är resultatet av svag datainsamling och/eller tveksamma analysmetoder.
Analysen av de olika påståendena om medievåld utgår från de olika konstruktivistiska teorierna inom forskningen om sociala problem. Beskrivningarna av våldsskildringarna har i regel lite gemensamt med de faktiska filmerna, videorna eller TV-programmen som återfinns på marknaden. Debattörerna konstruerar i allmänhet en bild av medievåldet som står i motsats till vad som uppfattas som "gott" eller "normalt" - filmerna beskrivs som "brutala", "sadistiska", "rasistiska", "fascistiska" och "sexistiska".
Ett flertal retoriska tekniker används i konstruktionen av medievåldet som ett socialt problem. t. ex. metaforer, "extreme case formulations", "contrasting devices" och konsubstantiationer - påståendet att olika fenomen i grund och botten är ett och detsamma, tydligast framträdande i påståendet av våld och pornografi är samma sak.
Flera olika modeller för överföringen av medieinnehåll till tittarna, effekterna av denna överföring och vilka åtgärder som föreslås för att komma tillrätta med medievåldet diskuteras också.
Studien avslutas med en diskussion av vilka alternativa förklaringar man kan finna till varför våld i medierna uppfattas som ett så hotande fenomen.
Studien är ett försök att analysera den sociala konstruktionen av "medievåld" i den svenska pressdebatten 1980-1995. Totalt analyserades 1029 artiklar ur sju av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Många artiklar refererar till vetenskapliga "bevis" att våld i medierna föder faktisk aggression. En närmare analys av medieeffektforskningen avslöjar dock att det påstådda sambandet mellan medievåld och reellt våld är resultatet av svag datainsamling och/eller tveksamma analysmetoder.
Analysen av de olika påståendena om medievåld utgår från de olika konstruktivistiska teorierna inom forskningen om sociala problem. Beskrivningarna av våldsskildringarna har i regel lite gemensamt med de faktiska filmerna, videorna eller TV-programmen som återfinns på marknaden. Debattörerna konstruerar i allmänhet en bild av medievåldet som står i motsats till vad som uppfattas som "gott" eller "normalt" - filmerna beskrivs som "brutala", "sadistiska", "rasistiska", "fascistiska" och "sexistiska".
Ett flertal retoriska tekniker används i konstruktionen av medievåldet som ett socialt problem. t. ex. metaforer, "extreme case formulations", "contrasting devices" och konsubstantiationer - påståendet att olika fenomen i grund och botten är ett och detsamma, tydligast framträdande i påståendet av våld och pornografi är samma sak.
Flera olika modeller för överföringen av medieinnehåll till tittarna, effekterna av denna överföring och vilka åtgärder som föreslås för att komma tillrätta med medievåldet diskuteras också.
Studien avslutas med en diskussion av vilka alternativa förklaringar man kan finna till varför våld i medierna uppfattas som ett så hotande fenomen.
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Kvalifikation | Doktor |
| Tilldelande institution |
|
| Handledare |
|
| Tilldelningsdatum | 1998 maj 28 |
| Förlag | |
| ISBN (tryckt) | 91-89140-01-X |
| Status | Published - 1998 |
Bibliografisk information
Defence detailsDate: 1998-05-28
Time: 10:15
Place: Carolinasalen, Kungshuset
External reviewer(s)
Name: Christie, Nils
Title: Professor
Affiliation: University of Oslo
---
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Sociologi
Fria nyckelord
- Journalistik
- media
- kommunikation
