Strategic moral communication: A metatheoretical and methodological response to the normative perspective on strategic communication

Strategisk kommunikation har länge förföljts av ryktet att vara omoraliskt, ofta använt synonymt med nedsättande ord som sofistik och propaganda. Forskare inom samhällsvetenskapen har tränats att acceptera denna beskrivning av strategisk kommunikation som en normativ utgångspunkt, genom inflytelserika teorier som Habermas diskursetik och metodologier som kritisk diskursanalys. Denna avhandling utmanar sådana antagen. Genom att skifta från en normativ till en empirisk utgångspunkt presenteras nya strategiska dimensioner i moralkommunikation. Avhandlingen introducerar ’strategic moral communication’ som en ny teori och ’moral discourse analysis’ som en ny metodologi för att utforska dessa strategiska dimensioner i moraliska diskurser. Detta används för att belysa den nuvarande moraliska tidsandan, i en analys av diskursen kring falska nyheter som avhandlingen menar reflekterar hur vår tid definierar moralisk och omoralisk offentlig kommunikation. Det moraliserande perspektivet på strategisk kommunikation kan uppfattas som sunt förnuft, men avhandlingen hävdar att det enbart är sunt förnuft i vår samtida moraliska kontext. Även om många utgått ifrån att strategisk kommunikation är omoralisk menar avhandlingen snarare att all moralisk kommunikation är strategisk.