Sweden's Ban on Sex-Purchase: Morality politics and the governance of prostitution

Denna avhandling undersöker 1998 års svenska förbud mot sexköp utifrån den uppmärksamhet lagen fått som ett unikt tillvägagångssätt för att reglera prostitution, den starkt polariserade politiska miljö den existerar inom och de många juridiska motsägelser den uppvisar. Genom material insamlat genom en multisituerad metod mellan åren 2009 och 2019 visar studien att sexköpsförbudet är en variant av traditionella anti-prostitutionslagar riktade mot sexarbetare och deras kunder. Vidare visar avhandlingen att de starka känslor kring förbudet, liksom dess konflikter och motsägelser, blir begripliga när de analyseras inom ramen för moralpolitik.

Avhandlingen bidrar empiriskt till studier av prostitutionspolitik, teoretiskt till förståelsen av moralpolitik och metodologiskt till antropologiska analyser av lagstiftning och politik. Den föreslår en empiriskt grundad typologi av prostitutionspolitik: den repressiva, som syftar till att eliminera sexhandeln genom straffåtgärder; den restriktiva, som tillåter verksamheten att bedrivas under strikta villkor och regleras både av straff- och civilrätt; och den integrativa, som inte kriminaliserar frivilligt sexarbete utan reglerar industrin och skyddar sexarbetare genom sektorsspecifik arbets- och handelslagstiftning. Det huvudsakliga teoretiska bidraget är en förfining av begreppet moralpolitik, vilket ger nya insikter i hur frågor som prostitution, homosexualitet, abort och drogbruk uppfattas, diskuteras och regleras i liberala demokratier. Dessa frågor innefattar så kallade "samtyckesbrott" som är rotade i religiösa föreställningar om synd och anses utgöra en risk för den sociala ordningen. Frågorna hanteras vanligtvis genom de tre distinkta policymodellerna, medan styrningsagendan antingen syftar till att reformera de som ägnar sig åt dessa marginaliserade praktiker eller att ge dem lika medborgerliga rättigheter.

Empiriskt visar avhandlingen att sexarbetares ambivalenta juridiska och medborgerliga status i Sverige bygger på en exkluderande logik som är inneboende i all anti-prostitutionslagstiftning. Detta antyder en koppling till kvinnors historiskt underordnade position i arbetslivet samt till den diskriminerande behandlingen av "syndare" och andra sociala avvikare.

Dessa slutsatser är resultatet av att följa sexköpsförbudet under en längre tid och inom fyra relaterade socio-juridiska domäner: gällande rätt, politisk diskurs, implementering och inverkan, inklusive en noggrann granskning av hur förbudet förhåller sig till allmänna juridiska principer och regler enligt rättskällan. Avhandlingen består av sex inledande och sammanfattande kapitel, två publicerade artiklar samt två uppsatser som ännu inte publicerats.