The Epidemiology of Childhood Celiac Disease: A Social Epidemiological Perspective on Perinatal Factors

Popular Abstract in Swedish
Under livets gång utsätts vi för en mängd exponeringar som påverkar vår
hälsa. I denna avhandling har vi försökt förstå hur olika exponeringar
påverkar risken för celiaki (glutenintolerans) hos barn. Vi har utnyttjat
information i nationella register och använt epidemiologiska metoder. Med
ett socialepidemiologiskt tankesätt lyfter vi blicken från individen till att
även betrakta samhällets- och familjens roll i att bestämma vilka
exponeringar vi utsätts för och hur dessa i sin tur påverkar risken för
celiaki.

Att vara drabbad av celiaki innebär att man blir sjuk av livsmedel som
innehåller något av sädesslagen vete, korn eller råg. Dessa sädesslag
innehåller gluten som leder till inflammation i tunntarmen hos en person
drabbad av celiaki. Sjukdomen kan ge symtom som diarré och hos barn
kan den leda till en dålig längd- och viktutveckling. Förekomsten av celiaki
i befolkningen är relativt hög, cirka 1 procent. Många av de drabbade vet
inte ens om att de har sjukdomen eftersom symtomen ofta inte är så
tydliga. I dagsläget finns ingen bot utan behandlingen består av en livslång
glutenfri diet.

Ärftlighet har betydelse för risken att insjukna i celiaki, men även faktorer i miljön spelar roll. Till exempel tror man att amning har en skyddande effekt, och då speciellt under tiden som gluten introduceras i kosten. Även andra miljöfaktorer som till exempel infektioner och socioekonomi har kopplats ihop med risken för celiaki.

För att kunna studera faktorer som påverkar risken att insjukna i celiaki
använder vi flera svenska nationella register, bland dessa kan nämnas det
medicinska födelseregistret och slutenvårdsregistret. Vi har studerat
samtliga barn som föddes i Sverige under åren 1987 till 1993. I våra studier
kompletterar vi populationsbaserade metoder med en analysmetod som
studerar samband inom syskonpar och som bidrar till att svara på om det
finns ett orsakssamband.

I våra studier har vi sett att barn som utsätts för ogynnsamma
exponeringar tidigt i livet såsom att vara tillväxthämmade i livmodern,
lever i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden eller har en
medfödd missbildning har en ökad risk att insjukna i celiaki. Dock ser det
ut som att dessa riskfaktorer har större betydelse för pojkar. Det kan i sin
tur bero på att flickor redan har en 1,5 till 2 gånger ökad risk att insjukna i celiaki. Vi har också visat att var man bor i Sverige kan ha betydelse för risken att insjukna i celiaki. Denna risk kopplad till geografiskt område kan bero på miljöfaktorer men en annan förklaring kan vara att kvaliteten på och tillgången till sjukvård varierar över Sverige. Vi har även sett att risken för celiaki hos andra-generationens invandrare kan bero på hur länge deras mödrar varit i Sverige innan barnen föds. Vi spekulerar i att orsaken är en anpassning till svenska levnadsvanor av betydelse för risken att insjukna i celiaki, till exempel kost och amningslängd. En annan förklaring kan vara att med tid i Sverige ökar mödrarnas sjukvårdskonsumtion, vilket leder till att deras barn i större utsträckning får tillgång till diagnostik.

Fler studier behövs för att kartlägga riskfaktorer för celiaki och de specifika mekanismer som ligger bakom de samband vi har observerat.