Sammanfattning
Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen ”Tingens och tankarnas landskap” söker arkeologiska metoder och teorier för ett humanistiskt närmande av människans tidiga naturumgänge. Med arkeologiskt menas här fokuseringen på de materiella spåren i landskapet, stora som små, naturdanade som människotillverkade. Tidsperspektivet är i huvudsak långtida. I avhandlingen har jag valt ett ekologiskt perspektiv som kan beskrivas som symboliskt, materiellt och socialt. Ansatsen är humanvetenskaplig snarare än naturvetenskaplig. Det humanvetenskapliga perspektivets vinster ligger i dess vidd. En utmaning ligger i att vidga kunskapsteorin åt skilda intellektuella håll. Jag söker här fördjupning och inspiration i det tydligt humanistiska och konstnärliga, snarare än i det naturvetenskapliga.
Arbetet avhandlar tre frågor:
1. Vad kan ingå i en långtidsarkeologisk kunskapsteori över människans ekologi? 2. Vad kan långtidsarkeologin, utifrån materiella spår, berätta om förflutna naturumgängen? 3. Vad kan långtidsarkeologins kunskap tillföra ett samtida miljösamtal?
Det första kapitlet beskriver avhandlingens målsättning, form och inspirationsbakgrund. Här följer även en diskussion om ekologi och humanistiska ekologistudier, ur ett arkeologiskt perspektiv. Kapitel två är kunskapsteoretiskt och begreppsanalyserande. Där fördjupas disussionen genom fyra olika utforskare av människans naturumgänge. Utifrån tankar av Harry Martinson, Gregory Bateson, Johan Asplund och Torsten Hägerstrand söks ett miljöutforskande fundament till en humanistisk långtidsarkeologi. Slutet av kapitlet ägnas åt en begreppsdiskussion kring materialitet, tid och rumslighet. Kapitel tre består av fyra arkeologiska fallstudier som ur olika perspektiv närmar sig kopplingen mellan arkeologi, förhistoria, materialitet och naturumgänge. Tre av fallstudierna undersöker stenåldern i Blekinge och Småland, medan en fokuserar på två historiska fiskesituationer i Blekinge; laxfisket i Mörrum och gäddfisket i Blekinges östra skärgård. Kapitel fyra placerar avhandlingen i en miljöpolitisk samtidssituation och avslutas med en engelsk resumé och sammanfattning av resultaten. Kapitel fem består av källförteckningar och bihang till fallstudierna.
Avhandlingen ”Tingens och tankarnas landskap” söker arkeologiska metoder och teorier för ett humanistiskt närmande av människans tidiga naturumgänge. Med arkeologiskt menas här fokuseringen på de materiella spåren i landskapet, stora som små, naturdanade som människotillverkade. Tidsperspektivet är i huvudsak långtida. I avhandlingen har jag valt ett ekologiskt perspektiv som kan beskrivas som symboliskt, materiellt och socialt. Ansatsen är humanvetenskaplig snarare än naturvetenskaplig. Det humanvetenskapliga perspektivets vinster ligger i dess vidd. En utmaning ligger i att vidga kunskapsteorin åt skilda intellektuella håll. Jag söker här fördjupning och inspiration i det tydligt humanistiska och konstnärliga, snarare än i det naturvetenskapliga.
Arbetet avhandlar tre frågor:
1. Vad kan ingå i en långtidsarkeologisk kunskapsteori över människans ekologi? 2. Vad kan långtidsarkeologin, utifrån materiella spår, berätta om förflutna naturumgängen? 3. Vad kan långtidsarkeologins kunskap tillföra ett samtida miljösamtal?
Det första kapitlet beskriver avhandlingens målsättning, form och inspirationsbakgrund. Här följer även en diskussion om ekologi och humanistiska ekologistudier, ur ett arkeologiskt perspektiv. Kapitel två är kunskapsteoretiskt och begreppsanalyserande. Där fördjupas disussionen genom fyra olika utforskare av människans naturumgänge. Utifrån tankar av Harry Martinson, Gregory Bateson, Johan Asplund och Torsten Hägerstrand söks ett miljöutforskande fundament till en humanistisk långtidsarkeologi. Slutet av kapitlet ägnas åt en begreppsdiskussion kring materialitet, tid och rumslighet. Kapitel tre består av fyra arkeologiska fallstudier som ur olika perspektiv närmar sig kopplingen mellan arkeologi, förhistoria, materialitet och naturumgänge. Tre av fallstudierna undersöker stenåldern i Blekinge och Småland, medan en fokuserar på två historiska fiskesituationer i Blekinge; laxfisket i Mörrum och gäddfisket i Blekinges östra skärgård. Kapitel fyra placerar avhandlingen i en miljöpolitisk samtidssituation och avslutas med en engelsk resumé och sammanfattning av resultaten. Kapitel fem består av källförteckningar och bihang till fallstudierna.
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Kvalifikation | Doktor |
| Tilldelande institution |
|
| Handledare |
|
| Tilldelningsdatum | 2003 okt. 31 |
| Förlag | |
| ISBN (tryckt) | 91-22-02039-X |
| Status | Published - 2003 |
Bibliografisk information
Defence detailsDate: 2003-10-31
Time: 10:15
Place: Kulturen, Lund, kulturens hörsal at 10.15
External reviewer(s)
Name: Holtorf, Cornelius
Title: Dr.
Affiliation: Riksantikvarieämbetet
---
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Arkeologi