Understanding parental vaccine acceptance of childhood vaccinations in Sweden

Bakgrund
Vaccination är en av de viktigaste folkhälsoinsatserna för att rädda liv och hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Tack vare vaccinationer har miljontals liv räddats världen över. Men det räcker inte att säkra och effektiva vaccin tas fram och tillgängliggörs. En förutsättning för framgångarna är att individer accepterar att bli vaccinerade. Under senare tid har forskningsområdet om vaccinacceptans hamnat allt mer i rampljuset då minskad acceptans för vaccinationer lyfts som ett hot mot framgångsrika vaccinationsprogram i världen. Vaccinacceptans handlar om individers och gruppers inställning till vaccination vilken kan förändras över tid och i olika sammanhang. Förenklat kan vaccinacceptans beskrivas som ett spektrum av inställningar till vaccination, från de som accepterar alla, de som accepterar men har betänkligheter eller funderingar kring vaccinationen, till de som skjuter upp eller avstår helt från vissa eller samtliga vaccinationer. Vaccinacceptans är komplext och individers inställning påverkas av vetenskapliga, psykologiska, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer. Inte bara attityder, beteende och kunskap påverkar utan även strukturella och praktiska aspekter.

I Sverige erbjuds alla barn vaccinationer kostnadsfritt genom det nationella barnvaccinationsprogrammet. Vaccination sker på barnavårdscentraler (BVC) eller inom skolan beroende på barnets ålder. I flera årtionden har mer än 97% av alla 2-åriga barn i Sverige vaccinerats mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio enligt barnvaccinationsprogrammet. Vaccinations¬täckningen i Sverige är enastående hög internationellt sett. För att den höga vaccinationstäckningen ska bibehållas behöver vaccinacceptansen också fortsättningsvis vara god.
Vad är det då som gör att så många föräldrar i Sverige väljer att vaccinera sina barn? Hur resonerar föräldrar kring erbjudanden om att vaccinera sitt barn? Kunskap om föräldrars perspektiv och inställning till barnvaccinationer samt ökad förståelse om bakomliggande faktorer till föräldrarnas val är viktigt för att fortsatt främja acceptans av vaccinationer.

Syfte
Denna avhandling syftar till att få en djupare förståelse kring vaccinacceptans bland föräldrar i Sverige avseende vaccinationer i det svenska barnvaccinations-programmet. Studierna i avhandlingen ger underlag för det fortsatta arbetet med barnvaccinations¬programmet i Sverige kring faktorer som påverkar vaccin-acceptans. Särskilt fokus är på vaccination mot humant papillomvirus (HPV) och mässling, röda hund och påssjuka (MPR), för att beskriva faktorer bakom lägre vaccinacceptans och utvärdera en riktad insats för ökad vaccinationstäckning.

Metod
Fem studier genomfördes för att nå avhandlingens syfte. För dessa studier har både kvantitativ och kvalitativ metodik tillämpats. En enkätstudie (studie I) och en studie med fokusgrupper (studie II) genomfördes med föräldrar som målgrupp med huvudfokus på deras inställning till vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet. Kopplat till vaccinationsprogrammet genomfördes även en registerstudie (studie III) med nära 500 000 flickor födda 2002 till 2010 med fokus på föräldrar till flickor som inte vaccinerats mot HPV i årskurs 5-6 i skolan enligt barnvaccinations¬programmet. I ett försök att höja vaccinationstäckningen för MPR vaccination i ett område utanför Stockholm med lägre vaccinationstäckning togs en riktad insats för BVC-sköterskor fram (studie IV) och implementerades enligt Världshälso¬organisationens TIP-metod, Tailoring Immuization Programs. Som utvärdering av den riktade insatsen genomfördes djupintervjuer med BVC-sköterskorna (studie V).

Resultat
Sammantaget visar studierna att föräldrars vaccinacceptans är komplex och påverkas av olika faktorer. En majoritet av föräldrarna i Sverige vaccinerade sina barn utan tvekan (79%) medan nära en femtedel (19%) av föräldrarna som vaccinerade sina barn hade frågor eller funderingar. En liten andel föräldrar (2%) valde att avstå att låta vaccinera sina barn med minst en vaccination. Faktorer som främjar en hög vaccinacceptans finns på både individ- och samhällsnivå. Föräldrar lät vaccinera sina barn både av individuella och solidariska skäl, samt värnade om värdet av barnvaccinationer. Det konstaterades att de sjuksköterskor, som utförde vaccination på BVC och i skolan, hade en nyckelroll för den höga vaccinacceptansen. Föräldrarna kände sig trygga med ett lyhört bemötande hos BVC-sköterskor och tilliten som byggdes under BVC-åren blev en grund hos föräldrarna för fortsatta beslut då barnet blir äldre. De faktorer som huvudsakligen var utmaningar för föräldrars vaccinacceptans var främst relaterade till funderingar om biverkningar och upplevelser av otillräcklig eller negativ information om vaccinationer. Spektrumet av informationsbehov hos föräldrar, oavsett vaccinations¬¬¬¬¬beslut, var stort och en utmaning som behöver adresseras. Dessutom förändras informationsbehovet när barnen blir äldre.
När riktade insatser behövs för att motverka låg vaccinationstäckning kan TIP-metoden som användes i studie IV och V vara ett lämpligt verktyg. Efter att den anpassade insatsen med seminarier, film och ett informationskort implementerats upplevde BVC-sköterskorna en förbättrad dialog med föräldrar som hade lägre acceptans för MPR vaccination. BVC-sköterskorna upplevde både ökat självförtroende att bemöta föräldrars frågor och funderingar samt att verktygen i insatsen var hjälpsam för att minska språkbarriärer.

Vaccination mot HPV har erbjudits kostnadsfritt som del i barnvaccinations-programmet sedan 2012. Trots detta identifierade en av studierna skillnader kring vilka som inte blev vaccinerade mot HPV. Av de flickor som ingick i studien hade 86% vaccinerat sig med minst en dos medan 14% var ovaccinerade vid slutet av årskurs 6. Studien visade att flickor vars föräldrar hade låg eller medelhög disponibel familjeinkomst och en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå var i högre grad ovaccinerade mot HPV. Flickor födda 2003 och 2004 var ovaccinerade i större utsträckning än flickor med födelseår 2006 till 2010, men de socioekonomiska skillnaderna bestod även det sista studieåret, 2010. Vidare konstaterades att flickor med en förälder född i Sverige och en utomlands var ovaccinerade i större utsträckning, oavsett om flickan var född i Sverige eller utomlands. Även flickor födda i Sverige med föräldrar födda utomlands var ovaccinerade i större utsträckning än flickor födda i Sverige med båda föräldrar födda i Sverige. Flickor som inte blivit vaccinerade enligt barnvaccinations¬programmet i årskurs 6, fick möjlighet till en försenad vaccination i årskurs 7 till 9, men även här bestod de socioekonomiska skillnaderna i vilka som fick en försenad HPV vaccination i grundskolan.

Slutsats
Baserat på den ökade förståelsen om föräldrars vaccinacceptans kan positiva faktorer för vaccination främjas och hindrande faktorer adresseras. TIP-metoden kan vara värdefull för att adressera hinder för vaccination och för att utveckla barnvaccinations¬programmet till ett mer jämlikt och hållbart program. Återkommande undersökningar om föräldrars vaccinacceptans och analyser kring jämlikhet av vaccinations¬täckningen är viktiga för att ge fortsatta underlag till barnvaccinations¬programmet samt insatser för att bibehålla hög vaccinations-täckning i framtiden.