Varför familj? Praktiker, ojämlikheter och sociologisk analys

Frågan om ”familjens” existens inom sociologin, som teoretiskt begrepp, variabel och empiriskt studieobjekt har debatterats livligt under många decennier. I detta kapitel vill jag argumentera för betydelsen av kritisk sociologi om familj och nära relationer; forskning som ser ”familjen” som ett centralt begrepp i samhället och i människors sätt att leva och skapa mening kring sina liv, och som samtidigt har en kritisk grundförståelse av begreppet, det vill säga ser dess kontingens och ständiga invävning i maktrelationer. Forskning med denna utgångspunkt behöver bedrivas på många sätt och med olika metoder. Här vill jag lyfta fram betydelsen av att studera vardagliga praktiker med metoder som kommer nära och har förmåga att fånga komplexa göranden och förhandlingar i människors liv. Genom sociologisk analys av dessa kan vi synliggöra familje- och omsorgspolitikens konsekvenser, dess tillkortakommanden och möjligheter att utmana ojämlikhet i vardagen, och även visa på dimensioner i vardagens praktiker som inte alltid fångas i analyser av policy och politik. Jag kommer att göra detta utifrån en empirisk studie av familje- och omsorgspraktiker i familjer som anställer barnflickor och au pairer (Eldén & Anving 2019).