Sammanfattning
Nationalekonomiska institutionen delar Finansinspektionens oro för hushållens höga skuldsättning och de negativa effekter dessa kan få på samhällsekonomin i framtiden. Institutionen ställer sig emellertid inte bakom förslaget om ett skärpt amorteringskrav. Hushållens växande skulder är orsakade av låga räntor Amorteringskravet är förvisso en metod för att motverka de låga räntornas effekt på skuldsättningen. Kravet för dock med sig en rad negativa effekter vilka klart överväger den eventuellt dämpande verkan de kan ha på skuldsättningen. Bland dessa finns negativ påverkan på fördelningen av inkomster och förmögenheter samt inlåsningseffekter. Vidare krävs en ökad byråkrati för att kunna genomföra amorteringskravet, vilket utgör en samhällsekonomisk kostnad. Erfarenheten från tidigare kreditrestriktioner av den typ som amorteringskraven representerar inbjuder inte till en repris. Institutionen anser att ett förstärkt amorteringskrav är fel väg att gå. Det enda verktyget som effektivt och omedelbart kan motverka de låga räntornas effekt på hushållens skuldsättning är högre räntor.
Originalspråk | svenska |
---|---|
Kort beskrivning | Remissvar till Finansinspektionen angående ett nytt amorteringskrav |
Utgivningsformat | Remissvar |
Förlag | Ekonomihögskolan, Lunds Universitet |
Antal sidor | 3 |
Status | Published - 2017 sep. 5 |
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Nationalekonomi
Fria nyckelord
- amorteringskrav
- finansinspektionen
- penningpolitik
- skulder
- hushåll